Är sopsortering värt besväret?

Källsortering är rätt snårigt. Det tar tid och vi får offra en del av vår bekvämlighet. Det är lätt att bli kritisk mot det gratisarbete man utför: Ger materialåtervinning någon faktisk miljövinst i slutändan? Är källsorteringen värt mödan?

Utan något slutet kretslopp kommer våra resurser ta slut fortare och allt förbrukat material kommer läggas på hög.

Källsortera dina sopor

Glas går att återvinna hur många gånger som helst. Tyvärr slängs ungefär 10 % av det glas som egentligen skulle återvinnas på grund av felsortering som keramik, porslin, glödlampor och färgat glas bland klart glas. Genom att återvinna glas sparar man på råvarorna sand, soda och kalk och 20 % energi sparas jämfört med vad som används vid nyproduktion. I och med att glas knappt ger någon energi över huvud taget vid förbränning blir materialet ännu viktigare att återvinna.

Metall behåller samma kvalitet och kan i teorin återvinnas oändligt många gånger. Aluminium är väldigt energikrävande att utvinna ur bauxitmalm och genom att återvinna sparar man hela 95 procent av energin. Återvinning av stål sparar 75 procent av energin. I och med att metall, precis som glas, inte ger någon utdelning vid förbränning blir vinsten vid återvinning mycket stor.

Det behövs både olja och naturgas vid tillverkning av plast. Genom att återvinna 1 kilo plast sparar vi 1 liter olja och 2 kilo koldioxidutsläpp. I och med användningen av de icke förnybara råvarorna är det viktigt att man behåller plasten i systemet så länge som möjligt. Plast bidrar, till skillnad från metall och glas, med energi vid förbränning. Men den energi som utvinns är bara hälften av den energi som finns i den mängd olja och naturgas som används vid tillverkningen.

Matrester är lika bra att energiåtervinna som att röta och båda alternativen är rent energimässigt bättre än att kompostera. Däremot kan man minska transporter genom att ha egen kompost och komposten kan också ge glädje till en naturvän.

Vid återvinning av pappersfibrer sparas 20 % energi och på ett ton returpapper skonas 14 träd. Pappersfibrer kan återvinnas upp till sju gånger innan det istället energiåtervinns (förbränns). Papper är det material som ger minst miljövinster vid återvinning av de material som räknats upp här, men är fortfarande viktigt att källsortera för att utnyttja pappersfiberns fulla potential.

Kommentarer

  1. Alltså, är det poänglöst att kompostera som många kommuner gör? Är det sämre än att bränna matresterna?

    Johannes Oscarsson 2011-05-26 15:33:41 svara

  2. Det finns många olika teorier om det, men kan sammanfatta så här:
    Om man bränner matresterna utvinns det energi, men först måste maten transporteras till en förbränningsanläggning.
    Rötning är då maten bryts ned utan tillgång till syre. Genom rötning får man biogas och minskat avfall;avfallet kan man gödsla med. Det här görs också i en anläggning.
    Kompostering kan man ha hemma, inomhus eller utomhus. Den alstrar värme och det blir matjord.

    Alltså så får man ingen energi av kompostering i och med att den oftast inte görs någonstans där man kan ta hand om värmen. Däremot slipper man transporterna.

    Den största anledningen till att man komposterar är att man minskar avfallet markant. Upp till hälften av våra sopor består av matrester och väldigt många kommuner har ett stort överskott av sopor.

    Det är en övervägning som kommuner och privatpersoner får göra: vad som är bäst på det ställe som man bor på.

    Leila Swartling 2011-05-26 17:23:45 svara

  3. Matrester Genom rötning får man biogas och minskat avfall;avfallet kan man gödsla med. Det här görs också i en anläggning. Biogasproduktion, transporter och soreteringsanläggning med optisk sortering av olikfärgade soppåsar , av sopor kostar. Resultat - höjd kommunal taxa, utan at biogasproduktion motsvarar kostnaden för biogas på öppna marknaden. Kommuner får betala för att bli av med matavfall. Biogasproduktion med matavfall är en förlustaffair.

    Ramesh Chibba 2013-10-20 11:07:54 svara