Ett realistiskt plastuppror

Gästkrönikören Daniel Hansson, oceanograf, resonerar kring vardagsplasten. Var den hör hemma, var den inte hör hemma och vad ett uppror kan ställa till med.

Det börjar bli för mycket nu, plast alltså. Jag räknade ut hur mycket plast en vanlig dag i mitt liv innehöll. Tyvärr blev jag inte förvånad när jag summerade ihop att 70% av allt jag rörde vid under dagen helt eller delvist var tillverkat i plast. Det blev droppen som fick bägaren att rinna över. Jag och Tanja Dyredand initierade därför #plastriot, ett plastuppror på twitter mot onödig vadagsplast samt för en bättre miljö och renare hav.

Plast hamnar tyvärr lätt i naturen. Vinden kan blåsa bort det av misstag, folk slänger det på marken, och både tillverkningsprocessen samt återvinningen läcker. Havet är längst ner av allt och dit kommer vårt skräp med vind och flodvatten. Omkring 90% av skräpet i havet är plast trots att det bara utgör en fjärdedel av våra sopor. Det vittnar om hur plågsamt långsam nedbrytningen i havet är. Där saknas värme, syre och ljus, allt som är nödvändigt för att överhuvudtaget kunna bryta ner plast. Konsekvensen är nedskräpade stränder, färre jobb och förlorade skatteintäkter i kustbygden samt miljontals döda fåglar, sälar, valar, fiskar, sköldpaddor och andra djur, som fastnar, drunknar, kvävs ihjäl eller förgiftas av plast runt om i världen. Kanske förgiftar vi oss själva också. Plast har blivit en del av näringskedjan. Ny forskning visar samband mellan plast och tidigare pubertet, diabetes, övervikt jämte en rad olika cancersjukdomar och allergier.

Till detta behöver vi plast

Men vi måste samtidigt vara realistiska. Plast skall inte förbjudas; vårt samhälle är inte hållbart utan plast. Hur går det ihop? Låt mig ge exempel. Isolering, solfångare och solceller är alla tre något som tillverkas i plastmaterial. Med dessa får vi lägre elförbrukning och mindre koldioxid i atmosfären. Detsamma gäller för alla irriterande plastförpackningar i butikerna. Utan dem skulle inpackningens vikt öka i snitt en faktor fyra samtidigt som ytterligare 30 miljoner ton olja, bara i Europa, skulle behövas varje år för att täcka ökad transportvikt. Plastmaterial ger oss också säkrare, billigare och bränslesnålare bilar och flygplan. Vi får superhygienisk sjukvård, slangar, blod- och vätskepåsar samt maskiner. Och buteljerat vatten. Nej, jag förordar inte att vi köper vatten på flaska, men i en krissituation är det oumbärligt. Hundratusentals liv har räddats efter stora natur-katastrofer då vatten snabbt, säkert och billigt har kunnat delats ut. Till detta behöver vi plast.

Alla former av onödig vardagsplast, framförallt engångsprodukter och andra varor där alternativ finns, skall undvikas. Det senaste tilltaget med plastskruvkork på mjölkpaket är ett sådant exempel. Som jag skrev ovan, plast kommer lätt ut i naturen där inte hör hemma. Vi kommer alla att behöva betala priset. Frågan är hur stort det blir.

Kommentarer